Samtal mellan människor är en grundläggande byggsten i ett demokratisk samhälle. Att kunna kommunicera och samtala är något som behöver utvecklas och underhållas. Barn behöver redan i förskolan och skolan få vara en del av demokratiska samtal och utveckla demokratiska förmågor. Men det är inte bara barn som behöver göra detta – våra demokratiska förmågor behöver underhållas och vårdas även under vuxenlivet.
Samtal leder till förståelse för oss själva. När vi i samtal får sätta ord på våra tankar och funderingar lär vi känna oss själva. Vi uttrycker vår identitet och får respons från de som finns runtomkring. Att samtala är identitetsskapande. I utforskandet i samtal kan vi pröva våra teorier och vår syn på omvärlden och klargöra och förtydliga vilka vi är och vad vi står för. Även mitt i en mening jag säger kan jag vika av och gå åt ett annat håll – för när jag hör tanken högt kan jag se den i ett annat ljus.
Samtal leder till förståelse av andra. I samtal får jag möta andra. Jag får se vilka de är, möta olika erfarenheter och upplevelser, kunskaper och funderingar. Jag får förståelse för hur andra människor tänker och känner.
Samtal leder till gemenskap trots olikheter. Jag upptäcker likheter med människor som jag först tänkt att jag var olik och hittar gemenskap med människor jag annars inte hade mött. Genom samtal får vi upp ögonen för att världen är större än oss själva och de närmast oss, och att det jag gör kan påverka även de som finns längre bort.
Samtal leder till att nya idéer och tankar kommer fram. I samtal utvecklar vi våra tankar. Det jag säger kan väcka nya tankar hos dig, och det du säger väcker nya tankar hos mig. Vi kan bygga vidare på varandras tankar och idéer och på så sätt komma längre. I samtalen kommer saker fram som i det enskilda aldrig hade kommit till.
Samtal verkar skyddande, då vi får pröva och utmana ofärdiga tankar i en trygg miljö. Det vi säger i ett samtal är sällan helt färdigt. Vi behöver kunna uttrycka ofärdiga tankar och testa dem i en trygg miljö med andra. Min fundering kan få stöd av andras kunskap och erfarenheter, och testas i ett sammanhang innan den växer sig för stor i min egen bubbla. Öppna, demokratiska samtal kan på så sätt verka skyddande och gemenskapsbyggande.
Samtal gör att vi förstår innehåll bättre. När vi får sätta ord på vår förståelse för ett innehåll eller ett fenomen förstår vi det bättre. När vi får lyssna på andras förklaringar och höra andra uttrycka sin förståelse kan vi utveckla vår egen. I samtalen mellan människor kan vi förankra kunskap och stötta varandra att förstå det vi lär oss. Istället för att bara lyssna får vi chans att bearbeta det vi hör och på så sätt skapa en djupare förståelse.
Samtal gör att vi växer som människor. Samtal gör att vi växer som människor. Samtalen handlar inte enbart om innehållet vi pratar om, utan vi utvecklas som människor genom att få vara en del av den gemenskap som vi kan få i samtal med andra människor. I samtal kan vi utmanas, stretchas, få stöd och uppmuntran. I samtal får vi finnas i vår mänsklighet. Att få delta i demokratiska, nyfikna samtal påverkar oss på ett djupare plan över tid.
Det är oerhört viktigt att vi skapar arenor i samhället där människor möts och får samtala öppet kring olika frågor. Arenor där vi inte bara säger vad vi redan tycker och tänker, utan där vi utforskar och undersöker vad vi tycker och tänker. Där vi öppet kan säga “jag vet inte än, men jag tänker att…, vad tänker du?” Skolan behöver vara en sådan arena, men även på arbetsplatser och i föreningar kan vi verka för ett mer demokratiskt samtalsklimat. Jag är övertygad om att de verktyg, strategier och värderingar som finns i kooperativt lärande kan hjälpa oss med detta. Vi kan skapa samtal där människor får chans att delta i demokratiska dialoger och får utveckla sina demokratiska förmågor. I korta parsamtal får de chans att få sin röst hörd på ett enkelt sätt. I vandrande samtal som Berätta Mera får de chans att möta flera olika personer och tankar kring samma fråga, och får chans att utveckla sin egen tanke i flera steg. Med strukturen Talkort får de chans att utveckla och ta tankar längre och träna på att bjuda in varandra och skapa ett likvärdigt samtal. Genom att få tacka varandra efter samtal får de visa uppskattning för andras bidrag och får känna att deras bidrag spelar roll. Genom att behöva varandra i strukturerade samarbeten får de känna på hur det är att vara viktig för och behövd av en annan människa. Genom att långsiktigt verka för ett samarbetande klassrum, en demokratisk personalgrupp, en öppen gemenskap i föreningar, kan vi påverka framtiden och vårt demokratiska samhälle.
