Skolforskningsinstitutet släppte 2022 en forskningsöversikt med titeln: Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus. I denna översikt sammanställer de kunskap från forskningsstudier kring hur lärares arbetssätt påverkar elevers demokratiska lärande, bland annat deras attityder till demokrati, kunskaper om demokrati, vilja att delta och påverka, samt tro på sin egen demokratiska förmåga. Forskning kring undervisning och lärande är komplext, då många olika faktorer spelar in och det kan vara svårt att se klara orsakssamband. Författarna till översikten skriver flera gånger att lärarens didaktiska val påverkar elevernas lärande på olika sätt, där samma metod kan ge olika utfall beroende på kontext. Det är därför alltid viktigt för lärare att reflektera kring sina val och variera och anpassa sin undervisning. Översikten pekar dock på några saker som verkar vara viktiga för att stärka elevers demokratilärande:
“Översiktens samlade resultat ger stöd för att undervisning som till en hög grad involverar elever är gynnsamt för att främja deras demokratilärande, både vad gäller kunskaper, förmågor, attityder och värderingar. Demokratifrämjande undervisning handlar bland annat om utvecklandet av värderingar och förhållningssätt, vilket till viss del förutsätter att eleven står i centrum. För att lära demokrati behöver elever ges möjlighet att genom lärarens didaktiska upplägg få erfara och praktisera demokratiska principer och värderingar, vilket underlättas av att de känner inkludering, deltagande och medansvar.”
Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus (2022:44)
I översikten lyfts flera praktiska metoder och strategier fram som viktiga.
Ett öppet klassrumsklimat
Att läraren skapar ett öppet klassrumsklimat verkar ha stor påverkan på elevers demokratilärande. Ett öppet klassrumsklimat innebär att olika åsikter kommer fram, att elever vågar uttrycka sina ofärdiga tankar, att elever uppmuntras att skaffa en egen uppfattning, att elever vågar säga sin åsikt även om den avviker från övrigas, att läraren lyfter fram olika perspektiv och synvinklar samt uppmuntrar till diskussion av politiska frågor. Detta är inget som sker automatiskt utan kräver medvetet arbete av läraren.
Elevernas möjlighet till aktivt deltagande
För att elever ska kunna bli demokratiska medborgare krävs att de får möjlighet att uppleva demokrati i skolan. De behöver få möjlighet att delta i demokratiska samtal och vara aktiva i undervisningen. Läraren behöver se till att eleverna får talutrymme – inte bara i helklassdiskussioner utan också i deliberativa samtal i par och smågrupper. Elever behöver få träna på att uttrycka sina tankar, lyssna in andra och få erfara att människor kan mötas och komma överens trots olikheter. Översikten lyfter fram att grupparbeten där elever tillsammans – under strukturerade former – får undersöka olika aspekter av demokrati och omvärlden, ökar deras demokratilärande. Att skapa aktiva demokratiska medborgare börjar redan i skolan. De didaktiska val läraren gör påverkar elevernas demokratiska kunskap, förmåga och självförtroende.
Interaktion med omvärlden
Lärande sker inte i ett vakuum. Översiktens författare lyfter fram vikten av att elever får interagera med världen runt omkring för att öka sitt demokratilärande. Denna interaktion kan se ut på olika sätt. Det kan vara läsande av nyhetsartiklar, undersökande av lokala frågor, intervjuer av lokalpolitiker eller experter, besök på utställningar eller värdeskapande projekt där eleverna försöker påverka samhället omkring dem.
Elevinflytande i beslutsprocesser som rör dem
Ytterligare en aspekt som är viktig för elevers demokratilärande är att få inflytande i frågor som rör dem. Det kan exempelvis vara att få tycka till om skolans regler, vara delaktiga i beslut om inköp av läromedel och material eller påverka lektionens innehåll. Skolan är till för eleverna. De behöver få känna att de har ett medansvar över sin skoldag.
Att läraren är nyfiken på elevernas tankar
Lärarens attityd och engagemang påverkar eleverna. Oavsett val av metod behöver läraren vara genuint nyfiken på vad eleverna tycker och tänker. En nyfiken fråga, där läraren verkligen vill höra elevernas svar och inte bara lyssnar för att komma vidare, kan öka elevernas vilja att dela med sig och tro på sin demokratiska förmåga.
Demokratiskt arbete i skolan är något som ligger mig varmt om hjärtat. För mig är kooperativt lärande ett självklart verktyg för att stärka elevers demokratiska lärande. Med hjälp av kooperativa verktyg kan lärare på enkla sätt öka elevernas delaktighet, talutrymme och inflytande, samtidigt som de får utveckla demokratiska förmågor som att lyssna, uttrycka sina tankar, ta in andras perspektiv och förstå andra. I skolan kan vi bygga en undervisningsgemenskap som lägger grunden för den samhällsgemenskap som behövs i en demokrati, där människor bryr sig om varandra och vill varandra väl. Jag ser i de utvecklingsprojekt jag är en del av hur elever växer och tar ansvar, hittar lösningar på utmaningar, bjuder in varandra och försöker förstå varandra trots olikheter. I boken “Meningfullt lärande – demokrati och samtal i skolan” undersöker jag och en kollega detta på djupet.
Jag har skrivit mer om demokrati i dessa inlägg: “En demokratisk skola först och främst” och “Samtal som grund för vår demokrati“.
Vill ni ha stöd att skapa en mer demokratisk undervisning? Kontakta mig på [email protected].
