Vad är kooperativt lärande?

Kooperativt lärande (eng: cooperative learning) är ett pedagogiskt förhållningssätt och en metod för att organisera samarbete och lärande mellan människor. Det kan användas i alla sammanhang där människor är tillsammans – i förskolan, skolan, vuxenutbildning, fritids, på arbetslagsmötet. Kunskapssynen utgår från att lärande sker bäst i mötet mellan människor och att vi lär oss mer när vi samverkar och drar nytta av varandra. Genom att bygga en undervisningsgemenskap skapas en positiv gemensam arbetsmiljö där elever uppmuntrar varandra att lära sig. Med kooperativt lärande arbetar elever inte bara tyst för sig själva, utan stödjer och hjälper varandra att komma längre och utvecklas tillsammans. Ingen lämnas ensam utan alla behövs och har något att bidra med. Kooperativt lärande används i många olika utbildningssammanhang över hela världen.

Teorin om socialt ömsesidigt beroende

Kooperativt lärande har sin grund i psykologiforskning kring hur människor fungerar i grupp. En viktig teori är teorin om socialt ömsesidigt beroende (social interdependence theory). Ömsesidigt beroende handlar om att människor behöver varandra på olika sätt. Det ömsesidiga beroendet existerar när varje individs mål påverkas av andras handlingar. Det finns tre typer av socialt samspel i teorin om ömsesidigt beroende: positivt (samarbete), negativt (tävling) och inget beroende.

• Positivt ömsesidigt beroende är när individer upplever att de kan nå sina mål om och endast om de övriga personer som de är i samverkan med också uppnår sina mål och att alla därför behöver främja och stödja varandra för att uppnå målen.
• Negativt ömsesidigt beroende är när individer upplever att de kan nå sina mål om och endast om de övriga personer som de är i en konkurrensituation med misslyckas med att nå sina mål. Individerna behöver därmed hindra varandra att uppnå mål (tävlan).
• Inget ömsesidigt beroende resulterar i en situation där individer upplever att de kan nå sitt mål oavsett om andra personer i situationen uppnår eller inte uppnår sina mål. Individerna har alltså inget behov av varandra för att uppnå egna mål.

Man har sett att när människor är positivt ömseisidigt beroende av varandra – när de känner att de behöver varandra för att lyckas – samarbetar de bättre, kommer längre, lär sig mer och mår också bättre. Fler än 700 studier visar att elever lär sig mer när de samarbetar och hjälper varandra att lära sig kunskaper.

Hundreds of research studies demonstrate that cooperative efforts result in higher individual achievement than do competitive or individualistic efforts. Educators use cooperative learning throughout North America, Europe, and many other parts of the world. This combination of theory, research, and practice makes cooperative learning one of the most distinguished of all instructional practices.

Johnson, D. W., Johnson, R. T.,  Stanne, M. B (2000), Cooperative Learning Methods: A Meta-Analysis, University of Minnesota

Lärare behöver alltså strukturera situationer där elever på konkreta sätt känner att de behöver varandra och är viktiga för varandra. När detta sker anstränger sig eleverna mer för att stötta varandra, de samtalar mer, undersöker och utforskar, så att alla kommer så långt som möjligt. När detta sker påverkas elevernas mående, motivation och lärande positivt.

Kooperativt lärande i praktiken

Hur ser detta ömsesidiga beroende ut i praktiken? Läraren kan strukturera detta på många olika sätt. Läraren kan exempelvis ge eleverna i ett par olika roller, där båda rollerna behövs för att klara av uppgiften. En elev kanske är saxansvarig och en limansvarig – i uppgiften behövs både limmet och samxen. Eleverna måste då kommunicera med varandra för att genojmföra uppgiften. Läraren kan också ge eleverna ett gemensamt mål: “Er grupp är klara när alla kan förklara hur ni har tänkt” eller “Ni är klara när båda i paret kan förklara fotosyntesen”. Då kan en elev i paret/gruppen inte ta över och göra allt för att bli klara snabbt, utan de måste förklara, samtala, sätta ord på kunskapen och hjälpa varandra tills alla förstår. Flera av de kooperativa strukturerna har det ömsesidiga beroendet inbyggt, för att underlätta för lärare att skapa fungerande samarbeten. I strukturen Ping-pong-prat till exempel så turas elever om att säga ord kring ett tema. När en har sagt ett ord måste de vänta på att kompisen säger ett ord. De kan alltså inte genomföra uppiften själva utan behöver sin kompis.

En viktig del i att skapa ett samarbetande klassrum är att stötta elever i hur de kan stötta varandra. Det räcker inte att dela in elever i par eller grupper och säga “samarbeta bra”. En lärare jag arbetat med upptäckte något som forskningen är tydlig med:

“Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver pedagogen synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt, exempelvis:

• ge muntliga instruktioner kring en samarbetsfärdighet, tex hur den syns och hörs: “Jag vill se att ni vänder er mot varandra och nickar för att visa att ni lyssnar. Jag vill höra viskande röster och ord som vad tycker du och intressant“.
• ge exempelfraser inför samtal, tex “Vad tänker du?” “Jag tänker… därför att…”
• visa bilder som visar gott samarbete, tex elever som samsas med ett material
• reflektion innan kring “hur ska vi göra för att lyckas så bra som möjligt i vårt samarbete?”
• observera och lyfta goda exempel, tex “Jag ser att ni turas om med materialet, så att alla är delaktiga, bra jobbat!”, “jag hör att ni bjuder in varandra i samtalet och frågar vad tycker du?, det gör att ni lyckas bättre”
• reflektera efteråt, kring “vad har vi gjort bra?”, “vad vill vi göra ännu bättre nästa gång?”
• tacka varandra och fira gott samarbete

Genom små ledarskapshandlingar kan läraren över tid skapa en undervisningsgemenskap där eleverna blir ett stöd för varandra, lär sig mer och mår bra tillsammans – och där läraren räcker till mer. Kooperativt lärande har färgat min undervisning oerhört mycket och är en grund för mitt arbete med skolor, förskolor och företag.

Du kan läsa mer om kooperativt lärande i boken Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet och på www.kooperativt.com